onsdag 30 september 2015

Privatisering eller statligt inom vård och skola? - Del 2

  
Hur skiljer sig då vårdsektorn mot skolan och vilka förutsättningar behövs för att marknaden ska skapa en fungerande vårdsektor?

Precis som nämnt i del 1 så är jag av uppfattningen att marknaden per automatik ser till att företag sköter sig och att kunder får den tjänst som de behöver.
Men det finns en del förutsättningar som behöver uppfyllas även inom vården för att marknaden ska verka för utveckling och större kundnöjdhet.
Enligt mig är dessa precis som inom skolan:
-       möjligheten att välja vilken vårdanläggning man vill
-       möjligheten att skaffa sig en uppfattning av vilken vårdanläggning som är bäst


Möjligheten att välja vårdaktör
Det finns idag precis som inom skolan möjligheten att välja vilken vårdcentral man vill och alla ska ha möjlighet att få den vård man behöver. Dock har jag själv varit med om att vända mig till en aktör för att få svaret att man är inskriven på en annan anläggning och för att gå till denna aktör behövde man skriva över sig vilket skulle innebära lite pappersarbete. Detta fick till följd att jag inte skrev över mig utan gick till den vårdcentral som jag redan var inskriven på trots att jag ville gå till den andra. 
Denna historia vittnar om att man faktiskt är mer bekväm än att välja den bästa aktören på marknaden vilket skulle tala emot att marknadsekonomin skulle fungera. Dessutom så tror jag att om man tittar på akutmottagningar så är det sällan att man gör ett aktivt val i vilken mottagning man åker till utan istället är det närhet som bestämmer.



Hur avgör man vad som är bäst?
I detta avseende tror jag att det är relativt lätt att skapa sig en uppfattning kring vilken aktör som man skulle föredra. Jag baserar detta på att de absolut flesta av vänner bekanta någon gång eller till och med relativt frekvent besöker läkaren i en eller annan anledning. Dessutom så är man definitivt villig att berätta för sina vänner och familj om man bar blivit behandlad dåligt osv.

För att summera ihop vårdsektorn så är det svårt och i många fall krångligt att göra ett aktivt val av klinik. Det skulle i sin tur betyda att förutsättningarna för att marknaden skulle kunna styra inte riktigt är uppfyllda.



(ser man patienter som uttagsmaskinger?, Bild hämtad från newyorker )

Ligger incitamenten rätt
En av de absolut viktigaste delarna i om privatisering ska fungera eller inte är om incitamenten för de privata aktörerna ligger rätt. Vad jag menar med detta är att det måste ge avkastning för att utföra en tjänst bra och det måste bli en negativ konsekvens av att utföra en tjänst dåligt. Tittar man här på vård och skola finner man lite av samma problem. Syftet med ett företag är att tjäna pengar och i både vården och skolan kan detta syfte stå i strid med att utföra en så bra tjänst som möjligt. I skolan får privata företag skolpeng för varje elev man tar in och om företaget vill vinstmaximera så tjänar man bäst på att endast ta emot de elever som har lätt för skolan och som inte behöver extra stöd då det skulle kosta extra resurser från företaget.
Tar man sjukvården ser man samma problem i att man gärna tar in snabba men lönsamma patienter som kräver lite resurser från sjukhuset men som ger bra utbetalning av staten.
Även om incitamenten i vissa fall ligger fel så är t.ex. s:t Görans akutmottagning en av de bästa exemplen på utmärkt privatisering och är en förebild världen över.  Vidare så inom skolan är 9 av dem 10 bästa skolorna i Sverige privata och bland de 100 sämsta skolorna är 90 % kommunala.



Är privatisering bra eller dåligt för Sverige?
Om man sammanfattar allt så finns vissa men inte alla förutsättningar för att marknaden ska kunna styra skolan och vården i Sverige dessutom ligger incitamenten ibland fel. Hur kommer det sig då att privata företag inom dessa sektorer sköter sig så bra jämfört med statligt?

Min teori är att även om de privata har för avsikt att tjäna pengar så ligger det i sin natur för företagare att man vill leverera den absolut bästa tjänsten/produkten som man möjligt kan i alla lägen. I grunden beror detta för att företag, ägare, ledning och anställda vill vara stolta och respekterade för det de gör.

onsdag 23 september 2015

Privatisering eller statligt inom vård och skola? - Del 1


Privatisering och vinster i välfärden har varit uppe på tapeten under en längre tid. Frågan fick verkligen fart under riksdagsvalet då vänsterpartiet hade vinster inom välfärdssektorn som en av sina huvudfrågor.
Under senaste tiden har frågan hamnat i bakgrunden igen samtidigt som sjukvårdsbolaget Capio noterades på stockholmbörsen. Nu pratas det om att Academedia ska börsnoteras.









För att bena ut om privatisering inom välfärd är positivt eller negativt för samhället delar jag upp skola och vård i två delar. Del ett är inriktat på skolan. 

Skola och utbildningsverksamhet
Generellt sätt är jag positivt ställd till privatisering då jag tror på att marknadsekonomi fungerar som kvalitetssäkrare. Den grundläggande teorin bygger på att konkurrens inom alla branscher driver på utvecklingen inom branschen t.ex. måste varje enskild skola bevisa varför den är bättre än den andra så den får tillräckligt med elever för att vara lönsam. Det skulle i förlängningen medföra att de skolor som bedriver en bra utbildningsverksamhet konkurrerar ut de skolor som bedriver en sämre skola.

För att marknadsekonomin ska kunna fungera fullt ut finns dock förutsättningar som måste uppfyllas;

-       möjligheten att välja vilken skola som man vill gå på
-       möjlighet att skaffa sig en uppfattning av vilken skola som är bäst

Fria skolvalet
I Sverige finns det idag möjlighet att välja vilken förskola, grundskola och gymnasium man vill gå på. Så den första förutsättningen finns för att privatisering av skolor skulle kunna fungera. Dock så finns det skolor som aktivt försöker välja ut vilka elever som de tar in, vilket på så sätt sätter käppar i hjulet för ett fritt val.

Vilken skola passar bäst? (bild hämtad från barncancerfonden.se)


Vilken skola är bäst?
Nästa förutsättning är att föräldrar och sedan eleven ska kunna avgöra vilken skola som är bäst för dem. Problematiken som uppstår här, är hur man ska kunna avgöra vilken skola som är bäst. Ofta går man rakt upp och ner på den skola är som har högst genomsnittsbetyg. Det skapar dock ett incitament för skolor att sätta högre betyg på eleverna än vad de egentligen skulle ha. Dessutom finns problematiken som Malcom Gladwell tar upp i sin bok ”David och Goliat ” att den skolan med högst intagning och bäst betyg verkligen inte behöver vara den bästa skolan för individen utan nästan det motsatta.



Sammanfattningsvis finns det förutsättningar för att privatiseringar av skolan skulle kunna fungera med hjälp av marknadsekonomi och faktiskt skapa bättre och effektivare skolor. Det finns dock många utmaningar och jag har bara skrapat på ytan i dessa frågor och det finns självklart många fler nackdelar liksom fördelar med privatisering inom skola. Dessutom bör man dela in dessa diskussioner i de olika skolsegmenten d.v.s. förskola, grundskola och gymnasium då fördelarna och nackdelarna skiljer sig en del mellan dessa segment.


Del 2 kommer att handla om sjukvården.

fredag 18 september 2015

För liten uppsida i Cavotec




Cavotec är ett ingenjörsföretag som utvecklar och säljer högteknologiska lösningar till bland annat hamnar, flygplatser och gruvindustrin.
Grunden till bolaget startade i Sverige i mitten av 70 talet och har idag växt både organiskt och genom förvärv till att bli en världsspelare av högteknologiska lösningar.
Sedan de noterades på Stockholmsbörsen 2011 har resan varit skakig. Man har haft juridiska problem i USA i samband med ett tidigare förvärv och levererat ett par riktiga kallduschrapporter.
Däremot har man under senaste året kommit igång igen med ökad orderingång, vunnit rättsprocessen i USA och ökade marginaler. Kanske kan man börja närma sig de egna finansiella målen som är att växa med i genomsnitt 10% per år samt nå en rörelsemarginal på 12 %.
Det ska jämföras med en tillväxt på 3,5 respektive 2,2 % för 2013 och 2014 samt en marginal på 4,6 och 5,4 för samma år.

Redan under andra kvartalet i år har man lyckats förbättra både tillväxt och marginal till 10,6 % jämfört med andra kvartalet 2014 och en marginal 7,0 % jämfört med 0,8 %. 

Ägarbilden är också lockande då 51 % av bolaget ägs av management och styrelse. Under 2014 genomförde man även en riktad nyemission och fick in Bure Equity som corner ägare med 10,5 % av aktierna. Riktade emissioner uppskattas sällan men att få in Bure som ägare tror jag ger muskler och stabilitet i bolaget.


(Cavotec årsredovisning 2014, s 14. länk)

I mitt scenario kommer Cavotec inte nå något av de egna målen när det kommer till tillväxt eller marginal. Utan att man når en tillväxt på 5 % 2015 och som sedan gradvis ökar till en topp 2018 på 8 % och sedan sjunker tillbaka gradvis till en uthållig tillväxt på 2 % år 2024. Samma med marginalen så kommer man att toppa på en marginal på 9 % 2018 för att sedan gå tillbaka till en uthållig marginal om 6 %.
Sannolikt kommer man behöva mer rörelsekapital för att ta sig an större projekt i framtiden vilket kommer att på verka kassaflödet negativt varvid jag inte tror att man kommer höja utdelningen på kort sikt.

Min riktkurs landar på 30,85 kr per aktie vilket ger en uppsida på 14 % från nuvarande kurs 27 kr.

Aktiebolag
Cavotec
Lista
Mid Cap Stockholm
Börsvärde
 2 118 729 960 kr
P/E nästa år
15,5
Direktavkastning
1,63%
Aktiekurs
27
Riktkurs
30,85
Säkerhetsmarginal
12%
Potentiell uppsida
14%
Dagens datum
15-09-18


Vad man ska ta med sig är att Cavotec har euro som redovisningsvaluta vilket gör att man får en valuta exponering mot euron. När jag har gjort kassaflödesanalysen har jag använt mig av en eurokurs på 9,33 sek/euro.

Jag kommer inte att köpa aktier i detta bolag idag då jag tycker att uppsidan är för liten i förhållande till risken. Men kommer definitivt ha ögonen öppna om det skulle visa sig att kursen sjunker till under 22 kr per aktie.

(Cavotec aktiekurs, Bloomberg.com)




fredag 11 september 2015

Dags att köpa aktier?


Urban Bäckström skrev 2009 boken “Dags att köpa aktier?”.  Tajmingen var utmärkt för köp av aktier och börserna världen över har återhämtat sig väl efter finanskrisen 2008.
Senaste tiden har man talat om kinakrisen där Shanghai börsen har fallit över 35 procent sedan början av juni. Vad som hände där var att en värderingsbubbla sprack när aktiesparare och investerare började ifrågasätta värderingen på bolagen.


(Shanghai Shenzhen CSI 300 Index, bloomberg.com)

 

Att äga aktier har på lång sikt alltid varit attraktivt och historiskt gett en real avkastning på cirka 7 % per år om man ser på stockholmsbörsen över 100 år. (1918-2008).  

Men historik är ju historik, vad talar för att aktieägande kommer att ge avkastning de kommande 100 åren?
I grund och botten är företag till för att ge avkastning till sina aktieägare. Om annat syfte ska finnas måste det uttryckligen anges i bolagsordningen.
Det är därför rimligt att anta att aktiebolag även i framtiden kommer att ha som syfte att ge avkastning till aktieägare.  Dessutom är det aktieägarna som ställer krav på bolagen att prestera och försöka öka vinsterna, annars lämnar en rationell ägare bolaget för att investera sitt kapital i ett annat bolag där krav på bolaget ligger mer i linje med investerarens krav på avkastning.


Precis som när Urban Bäckströms bok kom ut så är vi inne i, alternativt ute ur en period med skakiga börser.
Men det idag är långt ifrån samma magnitud på börsfallet som under 07-08.
Jag har varit extremt likvid i mitt sparande under senaste åren då jag är av uppfattningen att det är höga värderingar på börserna idag.
Den lilla rekylen som har blivit till följd av oroligheterna i Kina har dock bidragit till att värderingarna har blivit mer intressanta.  Jag kommer därför att aktivt börja leta efter välskötta bolag med rimliga värderingar för att förhoppningsvis kunna hitta ett par bolag att investera i för att öka exponeringen mot börsen.

Sett i backspegeln skulle jag ha valt en mer aktieexponerad portfölj de senaste åren. Men jag ska hålla mig till den plan jag har satt upp för mig själv och inte investera i bolag när jag tycker värderingarna inte motsvarar värdet av bolagen.

För att investera i aktier måste jag kunna kalkylera 8-10 % avkastning för att jag ska vara villig att utsätta mitt kapital för riskerna.

Är det då dags att köpa aktier nu?


Jag tror att det finns större möjligheter att hitta välskötta bolag till rimliga värderingar nu än för ett halvår sedan. Men jag kommer inte att öka min exponering mot aktiemarknaden till mer än 50 % av min portfölj.